Monthly Archives: October 2009

Det enkla skälet till att vi inte släpper in forskarna i Regeringskansliet

Ibland har jag hört diskussioner om varför forskarkåren inte får spela en större roll i att styra samhället. De som kan mest borde ju bestämma mest, heter det. Och visst kan jag hålla med om att den faktiska kunskapen borde få spela en större roll i det politiska livet. Framförallt då kanske etablerade och erkända sanningar som division of labour, specialisation och comparative advantages of international trade, det vill säga öka frihandeln och minska populismen.

Det finns dock en del forskare och akademiker som vi bör passa oss för att ge för mycket makt. En av dessa grupper är de som forskar inom politisk analys, det vill säga olika perspektiv på politik(positivism, interpretivism, realism, och så vidare), om det finns något som är sant och hur vi i sådana fall kan ta reda på det. Idag hade jag ett seminarium om detta där läraren själv kom fram till att även om man som objektivisterna (typ Karl Popper) menar att det bara finns temporära sanningar, men att teorier däremot kan förklaras som falska genom att man genomför ett experiment och det misslyckas, så kan man inte säkert utesluta att det fungera:

“Jag menar många säger ju att kommunism bevisligen inte har fungerat, men jag tycker nog gott att man skulle kunna försöka igen,” var hennes kommentar.

Jo, tack. Och då borde väl nazism, apartheid och Vietnamkriget få en till chans också?

Vissa personer läser alldeles för många kunskapsfilosofiska böcker. På mitt skolbibliotek är denna ämneskategori placerad längst bak i en av flyglarna. Där får gärna denna typ av resonemang stanna.

Simon Hedlin Larsson

Guldmatch på söndag

Ja, nej det där gick ju inte så bra igår. Tobias Hysén superhet, två snabba mål och så blev det en poäng. Nu spelade det ju i och för sig ingen roll eftersom AIK ändå inte vann idag mot Örebro så förutsättningarna inför guldmatchen blir de samma. AIK vinner årets allsvenskan om man vinner eller spelar lika borta mot IFK Göteborg på söndag. Vinner Göteborg matchen vinner de också serien.

I andra sidan av tabellen har det också hänt en del. Hammarby hade 2-1 borta mot Trelleborg, men tappade så allting i slutet av matchen och förlorade med 4-2, vilket innebär att man nu får spela i superettan nästa år. Örgryte och Djurgården spelade lika respektive vann, vilket innebär att Örgryte nu har 24 poäng och bättre målskillnad än Djurgården som dock har 26 poäng. Örgryte måste således vinna borta mot Gefle samtidigt som Djurgården spelar lika eller förlorar hemma mot Kalmar för att knipa kvalplatsen. Det andra laget får göra Hammarby sällskap direkt ner i superettan.

Läs mer: 1, 2, 3, 4, 5.

Allt händer på söndag.

Simon Hedlin Larsson

It is the universe, stupid!

I sometimes get bored during lectures. An American professor once said that his course Economics 101 was more like Naptime 101, so I guess my case is not quite uncommon. However, last week we had a lecture about what I think was money supply and shifts in the IS/LM model. I was not giving it my fullest attention – anyway – I picked up a hand-out that somebody had left from the lecture before ours called Molecules of Life. It was about the principles of thermodynamics so I suppose it was for the first year students in Biology-related programmes.

Nevertheless, I found something that I thought might be of interest to people who are not very good at keeping things in order and being on time. It was the second law of thermodynamics that is called the law of entropy. Basically it states that all matter – everything – strives for high entropy, in simple terms disorder. It is the same principle that causes an ice cube to take heat off the water in a glass and cool it down that is making the universe expand. And it is also ultimately because of the constant strive for entropy that we have to clean and vacuum.

So next time you are late for a meeting, just say that you really, really tried to be on time, but the universe was against you.

Simon Hedlin Larsson

Göteborg – Halmstad 0-2

IFK Göteborg har som jag tidigare skrivit haft 10 vinster, 2 oavgjorda och ingen förlust hemma på Gamla Ullevi denna säsong. Men nu ligger man under med 0-2 mot Halmstad BK (läs halvtidsreferat här) och som kommentatorn i Canal Plus väljer att uttrycka det: “Guldet håller på att bli till sand för Göteborg.”

I Solna jublar man. I Birmingham med.

Simon Hedlin Larsson

Hälsoångesten

Berglins från SvD 27/10-09

Berglins hämtad från SvD 27/10-09.

(S) Skellefteå inför kongressen: “Sverige har världens mest liberala skolpolitik”

Socialdemokraterna laddar för “Jobbkongressen 2009” (1, 2, 3, 4, 5). Carina Lundberg, ordförande för Socialdemokraterna i Skellefteå sa till SVT Agenda i söndags angående den stundande friskoledebatten:

“Jag tycker inte det är rimligt att vi har vad jag tror är världens mest liberala skolpolitik.”

Jo, precis, svenskt skolpolitik är sååå liberal. Mig veterligen är Sverige det enda landet i världen (och finns det fler så är de garanterat inte många) där det är förbjudet att ta ut avgifter på vare sig grundskola, gymnasieskola, högskola eller universitet.

Svenska skolan präglas av en alla-ska-med-mentalitet som i praktiken har inneburit en behandla-alla-lika-undervisning. Att ha så pass dålig anpassning till elevernas individuella behov, intressen, talanger och brister är ganska unikt, och det är därför inte speciellt konstigt att vi på senare år har tappat i internationella mätningar.

Människor är olika och det erkänner man inom samhällets flesta institutioner, men svenskt utbildningsväsende har fortfarande en dröm om att kunna hitta rätt undervisningsformel, ett gyllene snitt, som ska kunna passa alla exakt lika bra.

Skolan ska erbjuda lika möjligheter för människor att kunna utvecklas efter sina personliga behov och ta tillvara på sin potential. Det är raka motsatsen till dagens likabehandling.

Simon Hedlin Larsson

Världsfattigdomen kommer endast lösas av kapitalismen och den fria marknaden

I Aktuellt förra torsdagen debatterade Birgitta Ohlsson (fp) med Kent Härstedt (s) svensk biståndspolitik. Personligen är jag ingen stor supporter av FN:s enprocentsmål, men påläst som Ohlsson alltid är förstår hon till skillnad från de flesta andra som stödjer enprocentsmålet att bistånd ensamt aldrig kommer att kunna skapa välstånd och välfärd för jordens fattiga människor. Istället talar hon om frihandel, företagande och arbete som nyckelfaktorer för att utrota massfattigdomen, där bistånd kan hjälpa till att skapa förutsättningar för dessa.

Ohlsson och Härstedt diskuterade också FN:s World Food Programmes, WPF:s, avskyvärda sommarkampanj som gick ut att flyga fattiga barn till G8-mötet i Rom och låta regeringschefernas fruar få bjuda de på mat. Inte nog med att världens rikaste länder skriver av de svältande ländernas skulder, de bjuder deras yngre generationer på mat också! Så otroligt generöst!

Nej, sådant här ger en bitter bismak. Det som jag förmodligen tycker är värst är att många av problemen som har med global fattigdom, svält och ohälsa att göra oftast skylls på USA – som i sin tur gör att kapitalismen får bära skulden. Jag har absolut inget emot att kritisera USA:s utrikespolitik under det senaste århundrandet, men – och kanske just därför att – den har varit allt annat än kapitalistisk.

Bara för att USA på flera sätt är ett kapitalistiskt land betyder det inte på något sätt att allt amerikaner gör syftar till att “produktionens inriktning och omfång [ska] regleras av marknadsmekanismer” (NE.se). Detta är extremt naivt sätt att se på världen och det är så dumt att jag inte ens kan komma på en bra liknelse. Och om någon vill ha exempel på delar av USA:s utrikespolitik som inte är kapitalistisk så ta exempelvis: antidumpningsskydd, importkvoter, jordbrukssubventioner, tariffer, importförbud av farliga (begreppet “farlig” kan man i praktiken definiera lite hur man vill) varor, statliga upphandlingspolicys som gynnar inhemskt producerade varor och tjänster, extra hög beskattning av importerade produkter, importlicensiering, handelsembargon och så vidare.

Inte heller har det blivit ett dugg bättre med den nya presidenten Barack Obama som en del verkar tro ska frälsa världen; Milton Friedman vände sig förmodligen i graven när Obama skrev under Buy American-provisionen.

Så visst, kritisera USA hur mycket ni vill för att ha hållit kvar människor i fattigdom och hunger. I vissa delar av klagosången kan även jag stämma in. Men gör inte det fatala misstaget att blanda ihop USA:s utrikespolitik med kapitalismen och börja skylla på den fria marknaden. Att antalet fattiga människor utanför Kina enligt vissa sifrror har varit mer eller mindre konstant under de senaste trettio åren beror just på att världsmarknaden inte har varit fri.

EU har härmat USA och tagit dina och mina skattepengar för att stödköpa och subventionera mjölk, ägg och kött av i gnälliga bönder från i synnerhet Frankrike, Belgien och Tyskland. Samtidigt har man inrättat mängder av skydd som stänger ute Afrika, Latinamerika och Asien från den marknad där den absolut största delen av världens resurser cirkulerar.

Vad är resultatet? Du och jag och alla vi känner har fått sämre sjukvård, sämre skola och sämre äldreomsorg. Sverige betalar runt tjugo miljarder kronor till EU varje år – vilket är lika mycket som studiestödet till Sveriges miljoner studerande, eller dubbelt så mycket som går till kultur, media, trossamfund och fritid – och av dessa pengar har runt hälften gått till Europas lyxbönder som kan vältra sig i pengar, som istället skulle kunna gå till att stödja den välfärdssystemet.

Dessutom innebär den minskade konkurrensen att alla vi vanliga människor får betala mer pengar för sämre produkter. Nu talar jag inte bara jordbruksprodukter, utan även energisnåla TV-apparater, mobiltelefoner, miljövänliga bilar, kläder, tidningar, möbler och allt annat som importeras och från statligt håll regleras. Och till råga på allt håller detta kvar miljarder människor i sådana levnadsförhållanden att tiotusentals barn dör varje dag till följd av svält och ohälsa till följd av fattigdom.

Om det nu inte finns några vettiga skäl till att ha det såhär, hur kommer det då sig att detta trots allt är verklighet? I mina ögon är svaret mycket enkelt. Människor är ganska bekväma och rädda av sig. När någonting hotar, må det vara invandrare, lågkonjunktur eller globalisering, ropar samhällets gaphalsar varg och slår på gonggongen. Politiker som gärna vill bli omvalda reagerarar då instinktivt genom att göra någonting – det spelar inte så stor roll vad, men man vill absolut inte förlora det kommande valet på att man var för lamhänt. Och oftast blir lösningen någonting som har mycket med ekonomi att göra, för då kan man gömma uppenbart korkade förslag bakom modeller och teorier som visserligen helt saknar belägg, men som å andra sidan ingen orkar kolla upp.

Och vips stoppar Kina import av irländskt kött, italienskt starkvin och spanska mejeriprodukter. Argentina inför licenskrav på utländska bildelar, textiler, leksaker, skor och läderprodukter. Indien utfärdar ett handelsförbud på kinesiska leksaker. Och USA förbjuder kinesiska däck. Med mera, med mera. Och allt har hänt bara under det senaste året sedan finanskrisen bröt ut. För i dåliga tider vill politikerna visa ledarskap och aktion.

Det är en god vilja som världens människor får lida för.

Simon Hedlin Larsson

Tryck här för intressanta inlägg om: