Dumt att ropa islamofobi och rasism

Om bland det dummaste man kunde göra för islams utveckling i demokratisk, tolerant och frihetlig riktning var att förbjuda minareter, måste det ha varit bland de dummaste sätten att bemöta detta förbud att ropa islamofobi och rasism.

Det spelar ingen roll huruvida man anser sig ha goda belägg för ett sådant påstående eller inte; ingen vill ju kallas islamofob eller rasist, och det enda som blir resultatet är allt större spänningar mellan olika samhällsgrupper och åsiktläger. Tror någon på allvar att någon av de som stödde minaretförbudet plötsligt kommer att ändra uppfattning för att någon statsvetare, samhällsdebattör eller samfundsrepresentant kallar dem för islamofober? Alla utspel av den här typen förvärrar bara situationen.

Jag ser inga hot i religionerna som sådana så länge de är som är anhängare av dessa är beredda att acceptera och följa de politiska beslut som fattas av folkvalda parlamentariker. Men att kalla de som oroar sig över exempelvis islams så kallade “utbredning i Europa” för islamofober eller rasister är ungefär lika sakligt och åstadkommer samma resultat som att kalla en meningsmotståndare för idiot.

Vad Sverige och hela Europa behöver är en bred och djup diskussion om hur människor som bor i den här världsdelen ska enas bakom gemensamma värderingar och normer för hur samhället bör fungera och människor bör förhålla sig till varandra. Målet är att sluta upp bakom ett gemensamt ramverk – i mina ögon: språk, lagar och regler. Med ett sådant kan människor sedan välja att tro på vad de vill och vilken religion de vill vara en del av (om någon).

Simon Hedlin Larsson