Visioner behöver inte innebära partipolitiska projekt

SvD:s PJ Anders Linder har naturligtvis helt rätt i att dessa idéer – ofta från vänsterhåll – om stora politiska projekt som ska föra Sverige närmare ett utopiskt samhälle är ganska märkliga:

Berättelserna handlar numera om hur enskilda människor formar sina liv, och det har Sörlin inte mycket till övers för. Sådana historier handlar ju ”inte om att världen, eller ens samhället, ska bli bättre”.

Alltså. Först när ledare pekar med hela handen och talar om i vilken riktning människor ska gå kan de uträtta något av värde. Summan av enskilda och frivilliga insatser kan varken göra världen eller samhället bättre.

Tyvärr präglas Sverige starkt av holistiska attityder till politik där samhället på något vänster (i dubbel bemärkelse) är större än summan av dess individer. Detta är dock ett riskabelt förhållningssätt. Under dåliga omständigheter kan det leda till kollektivisering där individers problem ses som ofrånkomlig “collateral damage”. I värsta fall leder det till att man upphöjer staten till något slags högre syfte – och alla vet ju hur de historierna brukar sluta.

Det är hög tid för mer av borgerlig atomism som fortsätter erkänna värdet av en välfungerande statsmakt, men också omfamnar idén om att det finns ett okränkbart människovärde. Realpolitiskt innebär det en utveckling av att man inte ser någon motsättning mellan att minska partipolitikens inflytande och stärka människors egenmakt (vilket egentligen borde vara självklart, men ändå). Det är också av den anledningen som man kan ställa sig frågande till Linders slutsats att “låta schamaner ta hand om ‘visionerna'”. Förhoppningsvis menar Linder med “visioner” att det är just de grandiosa partipolitiska visionerna det är fel på. För visioner i sig är något mycket bra och något som det behövs mer av i svensk politik. Den vision om ett friare samhälle som regeringens politik – i synnerhet den ekonomiska – bygger på mycket fin och hedervärd. Framförallt visar den tydligt på att alla lösningar på samhällsproblem inte nödvändigtvis börjar med “Staten …”.

Simon Hedlin Larsson

3 responses to “Visioner behöver inte innebära partipolitiska projekt

  1. Jag utgår från att du är högeranhängare på grund av dina empatiska känslor mot Regeringens politik, samt din antipati mot “Staten”.
    Jag kan förstå ditt resonemang om att atomisera samhället, och att kollektivisering kan leda till oväntade utgångar. Men jag tror du drar för snabba slutsatser angående Statens ansvariga ställning i samhället. Staten är en levande organism, den består av utvalda politiker som av “demokratiska” val har blivit utvalda att leda Sverige. Staten har en mycket viktig roll i samhället, och den borde fortsätta att ha det. Problemet med liberalism är att den är för individualistisk, för egoistisk, för problematisk. Du kan inte utgå från att en ökning av individens frihet, skulle hjälpa samhället mot en bättre framtid – då denna framtid bara gynnar de rika, och starka. Denna privatisering av företag som sker i landet, får en att undra om inte kapitalism leder till autokrati, alltså auktoritära regimer. Dessa företag blev inte mäktiga genom att folk röstade, eller visade förtroende för dem. Privatpersoner kan alltså styra landet med ett järngrepp – vilket redan idag kan ha inträffat i ex. USA. Individen är en destruktiv och egoistisk varelse, tro inte att hon kommer att samarbeta om det inte är nödvändigt.
    Löjligt att det ska finnas visioner som gynnar alla, det är en manipulativ teknik – som är avsedd för att lugna den fattiga samhällsklassen.
    Tro dock inte att jag är vänster, min åsikt är att folk är för fixerade vid benämningarna, än deras egentliga innebörd.

  2. Tycker det är lite märkligt hur du får “Det är hög tid för mer av borgerlig atomism som fortsätter erkänna värdet av en välfungerande statsmakt, men också omfamnar idén om att det finns ett okränkbart människovärde.” till att innebära antipati mot staten, men kanske har vi olika definitioner av vad antipati betyder…

    Om du tycker det är en högeråsikt får man nog klassa din “antipati” mot individen som en vänsteråsikt, vilket jag i och för sig tycker är en ganska tråkig etikettsdiskussion; tror inte det står liberal någonstans i min text.

    Poängen i mitt inlägg – som är ganska tydlig i och med den sista meningen – är att staten inte är svaret på allt. Men kanske har du en annan uppfattning?

  3. “Det är hög tid för “mer av” av borgerlig atomism som “fortsätter” erkänna värdet av en välfungerande…” – Du tillämpar progressiva uttryck som har tendenser att sammankopplas till Alliansens seger 2006, och deras fortsatta triumf (att betrakta det som en triumf kan spekuleras) 2010. Vi “fortsätter” atomisera samhället, vi behöver “mer av” de borgerliga reformerna.
    Det faktum att Alliansen vill begränsa statens befogenhet får mig att undra vad deras ställningstagande är emot Staten i sig och dens funktionalitet. Moderaterna har mycket stöd från privata företag, och det gynnade sig ju när Alliansen vann valet – lägre skatt till Staten!!
    Kanske du inte hyser “antipati” emot Staten, men jag kan försäkra dig att en del av dina partikamrater gör det.
    Jag hyser inte antipati mot individen, jag tycker bara att man ska respektera och ha kunskap om de empiristiska naturlagarna. Exempelvis måste vi ha i åtanke att människor har en fundamental och principiell instinkt, så kallat beteende. Vi må skilja oss från andra varelser, pga. av vårt tänkande och moraliska samvete – men besitter fortfarande primitiva instinkter från förr.
    Därför kan man inte påstå att jag är vänster, då mina åsikter inte kritiserar individen mer än vad du tycktes ha kritiserat Staten, och även om den skulle ha gjort det – så sätter det inte mig på Vänster skalan. Jag är hellre human, än ekonomiskt lagd. Dock tror jag inte på höger-vänster skalan – den visar människans brist på kompetens.
    Staten är svaret på allt tills det finns ett argument som opponerar detta. Man kan inte yttra sig om att Staten måste ersättas utan att veta ett bättre förslag. Därför kan man inte heller säga att Staten är svaret på allt, då vi inte vet alla svar.
    Din benämning av Stat är verkligen humoristisk att läsa. Staten fungerar nästan som ett företag, dock att den är demokratiskt lagd, och har mer ansvar.
    Alliansen betraktar Staten som en sjuk ko. En ko som sakta förlorar mer och mer makt, och funktionalitet. Den börjar sluta dricka och äta. Istället för att bota kon, så vill Alliansen sälja den till första bästa slakteri – och därmed tjäna pengar på eländet.
    Vänstern är inte ett dugg bättre – de betraktar Staten som en sjuk ko också. De vill istället bota den, än att sälja den. Men de använder fel metod, och lyckas inte bota den med rätt botemedel – så de förlorar också Staten.
    Min poäng är att vare sig riktning man tar här i livet – så måste man också börja fråga sig, varför just detta alternativ?, finns det något bättre?
    Människor klarar allt, om de samarbetar. Dock förstör höger-vänster skalan hela systemet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s