Tag Archives: Aschberg

Proffs(skräp)bloggar, fördummande TV och fenomenet blondinbellor

Förra veckan gästades Aschberg i TV8 av tre av Sveriges största bloggare, Alexandra Nilsson (Kissie), Desireé Nilsson (Dessie) och Paulina Danielsson (Paow). Alla tre är blodiner, mellan 15 och 18 år och har flera hundratusen läsare i veckan. Och frågan blir ju då givetvis, hur gick detta till?

Svaret är förmodligen ganska enkelt. De skriver vad människor vill läsa. Detta är helt enkelt det skrivna ordets motsvarighet till skräp-TV.

Denna förklaring är inte speciellt kontroversiellt egentligen, och det berättar “blondinbellorna” själva om när Robert Aschberg frågar dem om de skriver exakt som de tycker och tänker, eller om det händer att de gör sig till (vilket de gör). På frågan om de försöker vara patetiska [för att få fler läsare] säger Kissie att:

“Ja, nej, men alltså, man vet ju, folk älskar korkade blondiner. Det är det bästa som finns. Blondiner i korta kjolar, urringade tröjor, come on, alla älskar det. Så det är självklart att man spelar på den rollen. Man tjänar ju extremt mycket på det.”

Sedan kan man alltid fråga sig hur mycket de behöver försöka och göra sig till, för när Aschberg därefter frågar om någon av de tre känner till Lars Aduktusson (kom ihåg nu att detta är ett program producerat av TV8) skakar alla på huvudet.

Dock ger jag dem rätt i att deras bloggande mycket riktigt styrs av stereotyper och förväntningar. Återigen är detta en parallell till de mest fördummande program som erbjuds på TV. Hur skulle det se ut om alla som åkte till Robinson-ön kom jättebra överens, inte hade några konflikter, var lugna, harmoniska, rationella och sakliga? Boooring! Det är knappast en nyhet att alla deltagare i Paradise Hotel, Big Brother, Riket, Bonde söker fru och så vidare är scoutade, handplockade och extremt noga utvalda för att passa så dåligt tillsammans som möjligt. Man vill ha människor som alltid står på sig, är otrygga i sig själva och pratar först och tänker sedan.

Receptet för lyckad skräp-TV och framgångsrika bloggar är att de är personliga, innehåller någon form av enklare dramatik (gärna konflikt), är lättsamma och framförallt att det ska vara enkelt att följa med. Har du missat ett avsnitt så är det lugnt för det kommer ändå nya bråk som man kan följa ifall man missade upplösningen på det föregående. På samma sätt fungerar det om man inte har besökt någon av blondinbellornas bloggar på ett tag, för gör man en visit en månad senare och skummar igenom bilderna på nyshoppade kläder framför spegeln och koppar med caffé latte på något innerstadscafé är man genast ikapp igen.

Och vad är det då som gör att vissa tramsprogram och skräpbloggar får så god spridning och blir så omåttligt populära? Svaret här är heller inte så märkvärdigt utan det handlar helt enkelt om konceptet person-till-person, det vill säga samma sak som har gjort Dan Brown, Harry Potter och Stieg Larsson så framgångsrika. Människor är sociala djur och vi pratar gärna med varandra. Med bekanta pratar man gärna om mer allmänna och ytligare ämnen. Och eftersom man har fler bekanta än nära vänner blir de flesta samtalen inte speciellt djupa och filosofiskt analytiska.

Istället för att diskutera Friedrich Nietzsches syn på moralens ärftlighet och dess betydelse för den kritiska rationalismens studier av politiska samspel mellan religiösa och icke-religiösa institutioner i samhället (mycket intressant tema för övrigt), väljer de flesta hellre därför att prata om vem som åkte ur Robinson eller vad Blondinbella har hittat på under den senaste tiden.

Det blir därför lite konstigt när TV8-reportern i inledningen av programmet säger att “nu tar de yngre tjejerna över internet”. Jag kan hitta få personer som styrs så mycket av externa krafter som dessa blondinbellor. Om de börjar skriva om exempelvis politik skulle de tappa hälften av sina läsare på en vecka. Till skillnad från en tryckt tidning som människor köper av rutin (ibland till och med prenumerarar på) och därför kan sprida tidningens åsikter och belysa det som tidningen anser är viktigt (liberala Dagens Nyheter eller socialdemokratiska Aftonbladet, exempelvis), är det i bloggosfären läsarna som har makten, speciellt när det gäller blondinbellabloggarna. Uppfyller du inte de stereotyper och krav på lättsamhet med mera som ställs går läsarna bara någon annanstans.

Det ska vara bilder på gravida magar, dagens kopp med macchiato, hemmalagade lasagnen till middag, fyndkjolen från Zara, någon lustig person på bussen, och de nya partypumpsen. Gärna blandat med lite skriftligt gnäll om hur jobbigt det är med alla val i livet, all press i skolan och all stress om att blogga. Går du in i väggen och blir på smällen kan du inom kort kröna dig till bloggprinsessa.

Simon Hedlin Larsson

Tryck här för intressanta inlägg om:

Diskussionen bör ej handla om niqabens vara eller icke vara

Ikväll gästar Staffan Danielsson (c) Robert Aschbergs program i TV8 där han ska förklara sin syn på att bära burka eller niqab. Den motion (2009/10:K250) som Danielsson har lagt tillsammans med partikamraten Lennart Pettersson om att utreda anvädningen av burka eller niqab har väckt en del uppståndelse och var bland annat föremål för diskussion i SVT Debatt förra torsdagen (15/10). Personligen tycker jag inte denna typ av klädsel bör regleras i lag, utan det bör vara upp till arbetsgivare, rektorer och så vidare att bestämma vad som gäller i deras lokaler. När jag gick på JENSEN Gymnasium i Stockholm gällde exempelvis dresscode för lärarna, och här i Storbritannien kräver många grundskolor skoluniformer. Vill man sedan förbjuda ansiktstäckande klädsel, huvudbonader, rullskridskor eller bikini så ser jag heller inga problem med det så länge det stöds av sakliga argument och inte sker på basis av att vilja straffa vissa individer.

Eftersom jag inte ser behov av någon reglering är jag således inte för Danielssons och Petterssons motion. Men jag är även skeptisk till den av andra skäl, framförallt för att man vill “utreda och återkomma med förslag om tydliga gränser för användningen av burka eller niqab i Sverige” (2009/10:K250). Det kan ju handla inte om burka eller niqab, utan det måste i sådana fall gälla en viss typ av klädsel som stör sociala samspel mellan människor. För om man lagstiftade ett förbud mot att bära specifikt klädesplaggen burka eller niqab på exempelvis skolor, då skulle jag ju kunna dra en sopsäck över huvudet och klippa till två hål för ögonen och det skulle inte vara några problem enligt lagen.

Varför denna aspekt inte har tagits upp i någon av de debatter jag har sett tycker jag är märkligt. Den är i allra högsta grad relevant. Jag tror inte alls att vare sig Danielsson eller Pettersson vill peka ut personerna som bär burka eller niqab specifikt, men det blir tveklöst resultatet när man lägger en motion och i vartannat stycke skriver “burka eller niqab”. Centerpartisterna bör skriva om motionen nästa år och låt den handla om “klädesplagg som är till stor del ansiktstäckande” så kan vi ha en debatt om just det, istället för att som nu diskutera huruvida detta är en attack mot muslimska kvinnor eller inte (vilket har varit mycket märkligt då det finns goda argument för att i synnerhet niqaben inte är specifikt muslimsk).

Och då ska jag också förklara varför den här typen av lagar riskerar att inte leda till någonting eftersom det är otroligt subjektivt vad som är lämplig klädsel och inte – gråzonen är gigantisk – och det därför enligt min mening är bättre att låta det vara helt upp till arbetsgivare och rektorer att bestämma än att försöka nå någon slags nationell överenskommelse över vilka kläder man ska få bära.

Simon Hedlin Larsson

Tryck här för intressanta inlägg om: