Tag Archives: positiv särbehandling

Genusvetenskapens gyllene snitt

Könskvotering är fel, konstateras det i samband med att regeringen nu avskaffar positiv särbehandling till högskoleutbildningar.

“27-åriga Olivia Rozum hade läst två år på folkhögskola för att kunna komma in på drömutbildningen. Men trots högsta betyg blev det tvärstopp – eftersom hon inte var man,” skriver SvD känslosamt i syfte att göra människor upprörda.

Att stirra sig blind på kön och välja personer i hopp om att kunna uppnå genusvetenskapens gyllene snitt, 50/50, eller åtminstone det halvmagiska talet 40/60, verkar hela Sverige tycka är en dum idé. Och de har rätt. Det är rent ut sagt en korkad idé.

Därför återstår det bara att se om människor har någon lust att vara konsekventa i sin hållning. Är de det lär inte det rödgröna blocket få en enda röst på grund av sin jämställdhetspolitik eftersom att deras statsministerkandidat Mona Sahlin tydligt har klargjort att man vill göra könskvotering till lag.

Simon Hedlin Larsson

Död åt kvotering?

Centrum för rättvisa har ännu en gång tagit strid för enskilda individers rättigheter, och vunnit mot etablissemanget. Det är med stor glädje som könskvotering och positiv särbehandling på högskolor och universitetet nu avskaffas, något som större delen av svenska folket jublar över (se 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8).

Frågan är bara om människor kommer att vara konsekventa i sin hållning och rata den godtyckliga särbehandlingen nästa gång frågan om könskvotering till bolagsstyrelser står på tapeten. Eller är det okej att just när det rör näringslivet strunta i kompetens och diskriminera de mest lämpade personerna för att man utför det hedervärda uppdraget att bekämpa könsmaktsstrukturer och patriarkatet, djävulens sändebud i samhället?

Tveklöst kommer Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord vid Centrum för rättvisa att fortsätta försvara människors rätt att få bli bedömda utifrån personliga kvalifikationer och inte utifrån kön – alldeles oavsett vad de har för kön. För dem spelar det nämligen ingen roll om det är en man eller kvinna som har fått sina rättigheter kränkta. Men hur står det egentligen till med landets övriga nio miljoner invånare? Är de beredda att stå upp för att staten inte i något avseende ska tvinga samhällets institutioner och organisationer till kvotering? Eller…?

Simon Hedlin Larsson