Följande text är idag publicerad på SVT Debatt:
Fler än tolv miljoner människor kring Afrikas horn löper nu svältrisk under den värsta torkan på 60 år. Regionen är en av jordens värst svältdrabbade. Men de lidande kring Afrikas horn är inte ensamma. Enligt Food and Agriculture Organization (FAO) lider över 900 miljoner människor av undernäring. Det motsvarar cirka etthundra svenska befolkningar.
Därför är det oroande att se hur det går en våg av kritik mot ekonomiska och teknologiska framsteg – våra bästa vapen mot hunger, fattigdom och ohälsa. Det handlar exempelvis om osaklig tillväxtkritik som att ökad produktion idag skulle göra mer skada än nytta och intuitiva fobier för nanoteknik och genmodifiering.
Många verkar söka efter någon slags ”naturlighet” utifrån ett romantiserande av låg mänsklig påverkan. Detta synsätt har populariserats bland annat i filmen ”Avatar” där onda högteknologiska människor ställs mot goda ociviliserade utomjordingar. Det finns dock en risk att man glömmer bort hur mycket av det i livet som är dåligt som också är högst naturligt: sjukdomar, hunger och våld, till exempel.
All teknologisk utveckling är naturligtvis inte bra. Det finns också dåliga former av ekonomisk tillväxt. Problemet är att många kritiker inte bara är emot negativ utveckling – de verkar vara emot utveckling överhuvudtaget. Men om vi ska utrota världshungern utan att samtidigt förstöra planeten måste produktiviteten öka. Inte minst livsmedelsproduktionen måste bli effektivare så att vi får ut mer mat från mindre eller samma mängd insatsfaktorer.
Det finns många sätt som vi kan arbeta på för att stå upp för en positiv och sund utveckling. Ett sätt är att göra den 25 mars till en nationell högtidsdag till Norman Borlaugs minne.
Amerikanen Norman Borlaug gick bort för två år sedan och skulle 2014 ha fyllt 100 år. Många känner inte till vem han är. Men de allra flesta människor har påverkats av hans livsgärning. När USA:s representanthus och senat beslutade att Norman Borlaug skulle tilldelas Congressional Gold Medal år 2006 var en av motiveringarna att Borlaug räddat livet på över en miljard människor.
År 1968 publicerades Paul Ehrlichs bestseller, ”The Population Bomb”, som målar upp en malthusiansk bild av en svältande värld på grund av befolkningsexplosionen. Samma år gör Norman Borlaug sitt genombrott när hans korsningar av dvärgtyper av vete och ris leder till fyrdubblade skördar. Borlaugs arbete ligger till grund för det som kommer att kallas den gröna revolutionen. Två år efter genombrottet tilldelas han Nobels fredspris eftersom produktivitetsökningarna som hans växtkorsningar leder till minskar antalet konflikter världen över.
Detta var dock över fyrtio år sedan och få har idag hört talas om Norman Borlaug. Genom att göra Borlaugs födelsedag, den 25 mars, till en högtidsdag kan vi lyfta debatten om vilken utveckling vi bör ha. Vi skapar då också ett naturligt tillfälle att minnas vad som faktiskt har fört mänskligheten framåt.
Borlaugs livsverk står dock inte bara en positiv utveckling i form av ökad produktivitet. Det symboliserar också vikten av hårt arbete, forskning, personligt engagemang, självförverkligande, samt vilken betydelse den enskilde individen kan ha för mänskligheten. Detta skulle vi också kunna uppmärksamma genom en högtidsdag till Borlaugs minne.
Någon kanske undrar varför Sverige borde införa en nationell högtidsdag till minne av en amerikan. Men kampen mot hunger, fattigdom och epidemier är global. Med dagens hot mot mänskligheten, miljön och klimatet gör vi alla klokt i att se oss själva som världsmedborgare. Låt oss införa Norman Borlaug-dagen den 25 mars.
SIMON HEDLIN 