”Man känner sig både likblek och alldeles knallröd av genans och har liksom ingen kontakt med marken. Hjärtat bultar för fullt, fast man känner sig tom och alla känslorna ligger utanpå kroppen.”
Lisa, rånad 1999, försöker förklarar hur det känns
(hämtat från boken “Hej, hoppas allt är ok – Att samtala med unga brottsoffer”)
Bara ett par dagar efter att gruppen “Bevara oss från gatuvåldet” startades på hemsidan Facebook hade den över 60 000 medlemmar i Sverige. En vecka senare hade ytterliggare tiotusentals människor gått med.
Våld har under den senaste tiden kommit att bli en av samhällets mest omdebatterade frågor. Det som är unikt är att så otroligt många har engagerat sig. En vecka efter att en dödsmisshandel inträffat på Kungsholmen i Stockholm syntes både ungdomar, föräldrar, pensionärer, invandrare och svenskfödda samlade i Kungsträdgården för att demonstrera mot gatuvåldet. Och det var bara början.
Efter demonstrationen i Kungsträdgården följde mängder av insändare, intervjuer, TV-debatter och seminarier. Ökat närpolissamarbete, hårdare straff och ökat civilkurage var några av förslagen som nämndes. Bättre belysning av gångar och parker, vuxna som är ute på stan om kvällarna, och att bygga övergångar istället för tunnlar var några andra.
Alla dessa lösningar är var och en viktiga. Ökat närpolissamarbete och hårdare straff leder till ökad trygghet och att folk avskräcks från att begå brott. Bättre belysning och ombyggda tunnlar till övergångar kommer att göra det svårare för förövare att begå misshandel och våldtäkter. Ökat civilkurage är också betydelsefullt, att man ingriper när man kan och att man alltid anmäler de brott man bevittnar. Att vara beredd att avlägga vittnesmål är av stor vikt för polisen i dess arbete att klara upp brott och fälla gärningsmän. Men om vi vill göra en verklig insats för ett tryggare samhälle kommer det inte att räcka. Vi måste byta fokus helt och inrikta oss på det som idag verkar ha glömts bort.
Tyvärr riskerar frågor som berör och upprör ofta att väcka för mycket känslor och för lite argument. Som individ känner man så mycket, men man vet inte riktigt vad det är eller hur man ska uttrycka det. Faran med detta är att man köper första bästa lösning; ju enklare och effektivare det verkar vara, desto bättre. Beklagligen är dessa lösningar sällan de mest optimala, även om det kan kännas himla bra för stunden att använda någon av dem. Denna princip gäller stora samhällsfrågor i allmänhet och den som rör våld i synnerhet.
Det spelar ingen roll hur många lösningar vi kommer på som rör polisarbete, civilkurage och straffskalor – så länge vi lämnar en av våldets viktigaste rötter orörd lär vi knappast få se någon revolutionerande förändring. Om vi verkligen bryr oss och vill minska våldet måste vi våga ta itu med alkoholen och se allt negativt som den faktiskt orsakar.
I Brottsförebyggande rådets rapport “Brottsutveckling i Sverige 2001-2001” står följande:
“Enligt Lenke (1989) visar såväl svensk som internationell forskning om dödligt våld att upp till 86 procent av gärningsmännen och 75 procent av offren var alkoholpåverkade vid tiden för brottet.”
Leif Lenke, som är alkoholforskare och professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att närmare hälften av all våldsbrottslighet beror på alkoholkonsumtion. Om totalkonsumtionen ökar med en liter ren alkohol per invånare och år så ökar antalet fall av mord och misshandel med tio procent. Eftersom sambandet gäller i båda riktningarna kan man således minska våldet genom att minska alkoholkonsumtionen.
På Systembolagets hemsida säger Lenke:
“Den lägsta mord- och dråpnivån hittills sammanföll med motboksperioden mellan de två världskrigen – den tid i vår historia då alkoholen varit hårdast kontrollerad. Även 1960-talets vin- och spritstrejk samt [stoppet av] mellanölsförsäljningen i livsmedelsbutikerna gav tydliga effekter.”
Att alkohol bär skuld för en stor del av våldet menar inte bara forskare utan även poliser; Lars Lehman, chef för Katarina närpolis i Stockholm, säger att det snarare är regel än undantag att alkohol finns med i bilden.
I Dagens Nyheter söndagen den 14 oktober 2007 intervjuades tjugoettårige Ricky som misshandlades vid Stureplan förra sommaren:
“När det blir bråk är det alltid alkohol med i bilden. Det krävs väldigt lite för att det ska smälla, vissa tänder snabbt, det slår slint. Det är helt sjukt. Bråken… ja, det kan vara småtjafs om allt möjligt, töntiga saker egentligen, om tjejer eller att man kommit åt någon på dansgolvet,” sa Ricky.
Alkohol försämrar människans omdöme och gör att man många gånger inte klarar av att hantera konflikter som annars inte hade varit något problem i nyktert tillstånd. Dessutom är det många konflikter som man inte ens hade hamnat i från första början, om man inte hade varit berusad.
“Han blir inte arg, han blir galen. Men det har gått hyfsat bra att kontrollera det fram tills han började dricka,” berättade mamman till gärningsmannen som misshandlade Ricky.
Minskad alkoholkonsumtion kommer med allra största sannolikhet att leda till minskat våld. Men detta är lättare sagt än gjort, särskilt med tanke på hur många svenskar som dricker alkohol. Enligt kriminologiprofessor Lenke är det 85-90 procent av den svenska vuxna befolkningen som dricker vin, sprit eller öl.
Det är enligt många undersökningar väldigt lätt för ungdomar att få tag i alkohol idag. Många tonåringar uppger själva att det nästan alltid går att få någon att köpa ut när det finns behov. Uppenbarligen finns det problem med tillgången, vilket förmodligen är någonting som är värt att se över – hur kommer det sig att ungdomar så lätt får tag i alkohol?
Dock kommer det inte att räcka med att försöka minska tillgången; så länge efterfrågan finns kommer många ungdomar ändå gå med klirrande flaskor på helgkvällarna. Samhället är i behov av en attitydförändring, och inställningen till alkohol måste ändras radikalt. Som lärare, förälder och medborgare kan man givetvis bli bättre på att informera om alkoholrelaterade problem – både de som uppstår för individen, för vännerna och familjen, och för samhället. Detta kan vara en början, men jag tror det kommer att behövas mycket mer, och det är därför jag tycker att vi alla borde ha vita perioder då och då.
I en undersökning som gjorts fick deltagarna testa att inte dricka alkohol på sex veckor. Och det gav resultat, bland annat i form av ökad koncentration, större lugn och mer energi:
“Du gick på upptäcksfärd och fick uppleva de stora fördelarna med en vit period,” säger Olof Wisén, överläkare på beroendeenheten vid Huddinge Universitetssjukhus.
Att inte dricka alkohol gör att kroppen mår bättre, att koncentrationsförmågan ökar, att antalet konflikter minskar och att antalet våldsbrott sjunker. Det är inget dumt sätt att spara pengar på.
Somliga ifrågasätter tanken om vita perioder och hävdar att det är så lite som det påverkar och att det inte gör någon nytta. Men signalen som en vit period kan ge är otroligt viktigt och ska inte underskattas. Som barn har man gärna sina föräldrar som förebilder, man iakttar allt de gör och härmar gärna. Även om föräldrarna säger att den röda vätskan i lustiga glaset är farlig blir man ändå otroligt nyfiken på vad det är, hur det smakar och varför det är farligt. Genom att föräldrarna väljer att inte dricka alkohol på en månad blir det mycket lättare för barnet att förstå varför det faktiskt skulle kunna vara farligt.
Vita perioder är dessutom ett utmärkt första steg mot en attitydförändring hos det svenska folket. Vill man åstadkomma något stort får man börja med något litet. Och det är ändå tillräckligt konkret för att det ska gå att mäta och genomföra i praktiken. Samtidigt är det också en mycket bra väckarklocka för den enskilde individen; den som inte klarar av att ta en vit månad bör nog allvarligt se över sina alkoholvanor.
Det är viktigt att vi kommer ihåg att alkohol är och förblir ett gift.
Simon Hedlin Larsson
SIMON HEDLIN 