Lärdomar om terrorismen från 00-talet

Det finns tre viktiga lärdomar att dra av det misslyckade terrorattentatet i Detroit under juldagen förra året, samt det politiska och mediala efterspelet som följde: 1) varken antalet personer som använder sig av politiskt våld eller deras aggregerade vilja att skada andra människor minskar av att miljarder läggs på säkerhetskontroller, oavsett om de införs på flygplatser, båtterminaler eller tågstationer – dessa leder enbart till en skentrygghet som i praktiken inte gör någon av oss säkrare. 2) terrorism bygger i grund och botten på religiös fundamentalism eller element som normalt förknippas med religiös extremism (högre syfte som är viktigare än livet på jorden, absoluta sanningar som på grund av sin absolutism inte behöver diskuteras, intolerans mot andra livsåskådningar, etc). Dessa två konstateranden resulterar sedermera i slutsatsen 3) minskad terrorism kräver ökad sekularisering i världen, något som till stor del hänger ihop med fattigdomsbekämpning.

På denna blogg har dessa tre punkter tagits upp bland annat här, här och här. Och idag skriver även Peter Wolodarski, politisk redaktör på Dagens Nyheter, en artikel med ett liknande tema:

“De som förespråkar utökade kontroller hävdar att dessa gör oss mer trygga, men ingen skanner i världen kan avslöja extrema ideologier och våldsamma tankar. Det krävs människor som tänker, talar och samarbetar för att hindra terrorister som Abdulmutallab, inte fler apparater.”

Wolodarski kommenterar vidare:

“Säkerhetsfiaskot på juldagen kommer ändå att ge skjuts åt dem som vill flytta fram övervakningssamhällets positioner, men den fråga som världens politiker borde ställa sig är vilken nytta kontrollapparaten gör.”

Artikeln avslutas med att konstatera att ökade säkerhetskontroller och integritetskränkningar knappast gör människor speciellt mycket säkrare:

“Symtomatiskt nog slutade 00-talet som det började: med islamistisk terror i luften. Det utlöser garanterat mer övervakning, kontroller och avlyssning, men vi bedrar oss själva om vi tror att 10-talet för den skull blir tryggare.”

Just så är det.

Simon Hedlin Larsson